Stooorjakt med i storm

I fredags körde Dizzy och jag söderöver för att mellanlanda hos en vän i Helsingborg. På lördagen körde vi den sista biten ner till sydligaste skåne för att apportera änder på en jakt på ett gods.
Detta var första gången Dizzy skulle hjälpa till.
Innan har jag haft med mig Enny, men jag tycker att det är ett passande tillfälle att använda Dizzy eftersom jag måste skaffa lite erfarenheter på henne tills vi ska kunna starta på kkl så småningom.
Dizzy har tidigare vart med på lite mindre and- och duvjakter där det har vart en, max 2 skyttar så omställningen var stor då det var massa fler skyttar denna gång.

Skillnaden för henne i detta läget var att det föll massa fler fåglar och de föll inte i hennes direkta närhet. Svårigheten var att markera de fåglar min skytt sköt ner och apportera dem effektivt och inte bry sig om de apporter som sljuts hos skytten bredvid eller på andra sidan dammen.

Ur Dizzys synvinkel så var detta en jättebra och lärorik "stor liten" jakt eftersom det inte sköts riktigt så mycket som det brukar göra. Detta eftersom det blåste toooookmycket och var jätesvåra förhållanden för fågeljakt.
Så fort änderna lyfte från dammen och fick ut vingarna så steg de till skyn likt projektiler.

Men för vår del så gjorde det inte så mycket. Det var en perfekt jakt som innehöll alla de moment som en jakt med jättemycket fågel skulle innehålla.
Hon fick erfarenhet i att apportera bland massa andra hundar, apportera skadskjutet, att det skötts hela tiden och hela dagen samt mycket, mycket mer.

Hon va jäääteduktig och lyssnade på mig hela tiden och arbetade på hela dagen utan att mattas.

Jag e jättenöjd... Jakt e oftast inte alls så svårt som man ibland tränar. Det är skönt att inse att man är rätt förbered och att hon klarar heula dagen mentalt.